Äntligen fick jag tummer ur att börja läsa. Det är ganska intressant men på gränsen till tråkigt. I så många böcker är det så mycket svammel och parenteser. Vissa saker ska förklaras så utförligt att man tappar bort sig, när ska författare bli mer sakliga och kortfattade? Inte skriva 350 sidor svammel utan 100 sidor konkreta, sakliga och kortfattade grejer.

Teorier hit och teorier dit, vad spelar det för foll om man tänker på dagens socialtjänst? Nu handlar ju inte denna kursen om socialtjänstens arbete alls utan samhällsarbete på gruppnivå, men jag kan inte släppa frustrationen över att vi läser, läser och läser om teorier, metoder, utvärderingar och allt annat vilket inte spelar någon roll egentligen. Det är för lite personal, det finns inte tillräckligt mycket pengar så ingen tänker tanken att jobba enligt en viss modell för det finns inte tid eller folk för att det ska bli framgångsrikt så man gör det som går snabbast och hoppas på resultat. Lite enkelt beskrivit och pessimistiskt mot min egen yrkeskår men det är inte deras fel. Det är inte socialtjänsten som bestämmer hur de ska arbeta, hur mycket personal de ska ha eller vilka insatser de kan ha råd med eller inte. Det är politikerna, suck. Hörde nyss reklam för moderaterna och dog lite inombords. Snacka om ett parti som skiter i de fattiga och utsatta.

Nog om det, vad jag kom att tänka på var något som en föreläsare sa i veckan. Det finns ju stafettläkare, som åker runt och arbetar där det finns behov tillfälligt, hon pratade snabbt om "stafettsekreterare" som åker runt ich jobbar på socialtjänsten i olika kommuner och arbetar av en hög ärenden som de behöver hjälp med under en period. Några månader, ett år eller så. Det skulle jag verkligen vilja göra. Inte med en gång men efter några år när man är mer säker på sitt jobb. Sen är det ju tyvärr inte bara att ta sitt pack och dra. När jag väl är säker på mitt jobb och känner att jag skulle klara en sån sak finns ju säkerligen mycket runt omkring en man inte vill lämna. Så på ett sätt önskar jag att alla har övergett mig när jag är runt 30-40 år så jag kan dra runt och jobba, låter väl som en bra plan?

Nu ska jag fortsätta läsa..