Åsikter


Det är så lätt att ha åsikter, supereasy. Men sen ska man stå för dem också. I detta fallet ska man skriva ner dem på ett papper, skicka till kurskamrater och kursansvarige som ska läsa och bedöma. Kan ju inte tänka annat än att de kommer möta mig med ett hånflin nästa vecka och försöker fint formulera hur pantad jag är. Såhär är de varje gång. Känns som att jag inte har någon kunskapsgrund utan bara spottar ut random åsikter om hur det borde vara. Vet jag egentligen att det inte är så som jag säger att det ska vara? Pinsamt att måla upp en bild om hur det sociala arbetet ska utvecklas om det redan kommit dit. Haha. Men jag har ju läst om det, min åsikt är inte tagen ur luften. Men den är kanske utvecklad i vissa städer, därför är min "planering" inte applicerbar överallt, men jag utgår ju mestadels från hur det är, inte är, bör vara i denna lilla hööla.

Nu när jag har peppat mig själv lite ska jag skriva färdigt planeringen, ringa mamma och be henne komma hit imon och läsa igenom och säga om jag är helt ute och cyklar, kanske framförallt om hon fattar vad jag menar. Hemmablind är ett bra ord. Sen ska jag skriva färdigt sista delen om mina egan värderingar. Har en känsla av att jag kommer fastna med det och skriva alltför mkt så jag måste sitta och klippa och klistra för att INTE överskrida sidantalet. Ibland får man alldeles för många sidor på sig, ibland alldeles för få. Hur tänker dem?

Skitsamma. Nu har jag träsmak i arslet så jag ska hämta en kudde.

Det går bra nu, dunkdunk

Tjolahopptjolahej i lingonskogen. Jag lyckas följa mitt underbara schema jag skrev ihop igår och snart är analysfanskapet färdigt! Sen är det sista ganska enkelt att få ihop, så känns det nu iaf.

Gårdagens beställning av kläder, skor osv. skickades ifrån Ellos idag :D Lyckoruuuus. Precis vad som behövdes för att göra denna dag outhärdlig. Men det bästa av aaallt är att det nya avsnittet av one tree hill kom idag, så jag har väntat. Men det ska jag inte se förrän senare. Måste följa schemaaat för guds skull. Annars går det åt skogen.


Ajjemen!

Datorn kokar och jag dör av värmeslag men analysen är påbörjad!! Nu ska den bara bli som jag vill.

Hade jag inte sysselsatt mig med att hjälpa lillebror med engelskan, fastna framför facebook och i telefon med Sarah hade jag säkert kommit mkt längre med analysen vid det här laget. Men som sagt, vad vore livet utan utmaningar? Hur kul skulle det vara om allt gick så enkelt som det va tänkt?





Nu ska jag nog lägga ner för idag. Måste vända tillbaka på dygnet lite i etapper så jag kommer upp på torsdag när jag ska till praktiken. Vill dit idaag men kan inte. Störande med dessa uppgifter som stör. Men dagarna går så fort så snart är helvetet färdigt, jag kan spela mario kart, gå till praktiken och sen släppa loss i helgen :)

Shoes


Jag kunde inte låta bli. Jag har funderat länge. Vet fortfarande inte om det va så smart men nu är det gjort. Bland annat dessa goingar är beställda:

 

Jag blev så kär. Vi får väl se om de ens passar, annars åker dem tillbakaaaaaaaa.

Nu blir det frukost, lillebror kommer snart. Ska hjälpa honom inför hans engelskaprov. Djupa andetag, hitta den lilla pedagogiska egenskapen som finns någonstans..


Sarah


"Mitt namn är Sarah, men ni kan kalla mig Nanna. Min Blogg handlar om mitt förflutna. Om hur jag för 8 år sedan rymde hemifrån när jag var 14 år. Det handlar om hur det var att leva ett liv som gömd, om en hotbild emot min familj som senare sig visas vara en lögn och sveket från myndigheter och allt som jag tvingades utsättas för. Min flykt från djävulen och kampen om att överleva. Jag var ett offer, ett offer till något ingen ska behöva uppleva. Men jag kunde välja att anting stanna kvar som ett offer hela mitt liv eller gå vidare och leva de liv jag var värd. Jag valde livet! Med mina ord hoppas jag kunna ge ett budskap till alla er där ute. GE ALDRIG UPP! Detta är mitt liv, i mina ord.."

http://youcanrunbutyoucanthide.blogg.se/






"Sarah och hennes syskon har under många år varit sina föräldrars slagpåsar,samhällets bowlingklot. Detta som dessa barn fick gå igenom utan någon som helst möjlighet att skydda sig har satt sina spår. Barnens barndom spoilerades dag för dag. Nu är Sarah vuxen men hennes ärr är djupa och de är nu samhället borde få betala, Sarah MÅSTE få upprättelse och dom som har erkänt sina fel ska få betala.De är vad denna insamling har till syfte att hjälpa Sarah med....Var med du också och visa att de dom här barnen varit med om är ett big NONO och inte okey nånstans...Genom att skänka ett bidrag så så hjälper du till att hjälpa Sarah till upprättelse..."

http://samlain.se/insamling/insamlingar/sarah-soligberg-flickan-som-samhallet-glomde/


Motvind

Pluggandet går rätt bra. Nu har jag kommit till det roliga stadiet när analysen börjar falla ihop i mitt huvud och jag bara ska få färdigt tolkningsramen och börja formulera analysen. Sen kommer jag tröttna någonstans där i mitten av analysen, för att jag vet vad jag vill ha fram men ordvalen är så svåra och jag får inte fram det jag vill. Det blir snurrigt. Sen kommer jag bli hyperstressad igen när jag kommer till den sista delen när jag ska analysera mina egna värderingars påverkan på analysen, om jag inte blivit färdig med analysen som tänkt.

Men just nu är jag lugnt. Det flyter på bra, jag är inte hysterisk, förbannad eller förtvivlad.

Har ett helt annat problem. Dagen har bestått av smörgåsar, glass, energidryck, läsk och kebabrulle. Alla de saker jag inte ska äta. Ibland känns det som att jag lever i motvind och är smått schizofren. Det är inget att skoja om men det känns som en solid teori eftersom jag vet att jag inte ska äta dessa saker, jag vet hur magen blir och hur jobbigt det är men det finns en sida av mig som totalt skiter i det. Men vissa beteenden bara finns, inget behov av att sätta diagnoser men det är lättare att leva med sig själv då.

Nu ska jag gå på toa för femtioelfte gången och sjunga med i Björn Rosenströms låtar som råkat komma in i någon spelningslista innan jag fortsätter pluggandet. Woho!

Onödigt.

Det finns många positiva grejer med att plugga. Man lär sig, utvecklas, blir något osv. Men satan vad det är tråkigt, jobbigt, irriterande och frustrerande. Önskar att man kunde tänka att det är så bra hela tiden. Men jag blir så trött på att läsa all forskning och bevis på att samhället inte fungerar och ändå förändras inget.

Läser just nu om arbete med arbetslösa, boken kom ut 2006 och påvisar STORA brister i arbetet med arbetslösa. Dem tar upp arbetsmodeller som använts och fortfarande används trots att det visat sig att den inte ger bra utfall. Forskarna har upptäckt att en del kommuner utför ett väldigt dåligt arbete för dem arbetslösa, dem kontrolleras och tvingas sitta i en lokal och söka jobb för att få närvaro, vilket är kravet för ersättning. Kom igen? Arbetslöshet har alltid funnits, varför finns det inte ett fungerande sätt?

Sen har vi ju den underbara grejen att utveckling och förändring tar hundra år, så de flesta kommuner jobbar säkert med att förändra och utveckla, men det prioriteras inte och tar för lång tid.

SUCK. juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011.juni 2011....

Kognitiv

Just nu försöker jag vara kognitiv, tänka på här och nu och hur jag kommer vidare. Jag accepterar att det är vad det är, bestämmer mig för att plugga stenhårt och göra det bästa jag kan. Nästa stund vill jag bara skrika och slänga datorn i golvet.

Nu vill jag ha onsdag. Fuck juni 2011. Ge mig onsdag 28 april. Då har jag skickat in helvetet och slipper skriva någon mer rapport tills hösten!! Det ska firas. Som vanligt. Vill fira det med dunder och brak. Eller helt enkelt genom att spendera kvällen fram TV:n med mitt mario kart som jag ännu inte spelat. Ska INTE koppla in Game Cube:t förrän på onsdag, då kommer jag fastna.

Nu ska jag få färdigt stycket om den förbannade systemteorin så jag kan gå vidare till nästa del. Jag är inte stressad. Jag är fullt harmonisk och lugn.

Allt

Just nu vill jag ha allt.
Har spenderat några timmar med Sarah och pratat om allt igen, allt det svåra och jobbiga, men även dem i våra liv som håller oss uppe och bryr sig om oss.

Kommer hem, ska stilla ångesten inför pluggandet med att faktiskt plugga. Och alla de känslor man glömt kommer tillbaka. Jag kommer aldrig bli färdig. Jag är så kass. Jag har skjutit upp det för länge, det går inte. Det är för mkt. Jag fattar inte. Vad är det jag ska skriva om? Vad är det jag vill få fram?

Och nu vill jag ha allt på en gång.
Jag vill ha juni 2011, va godkänd och färdig med skolan!
Jag vill ha bra pch underbara relationer med alla mina vänner
Jag vill att alla runt omkring mig ska vara friska och levande
Jag vill slippa köra slut på mig själv för att ekonomin ska gå ihop
Jag vill känna att jag är fri och glad!

För så kommer det väl vara i juni nästa år? Varför kan det inte vara så enkelt? Kan inte alla ta tag i sina jävla problem, hålla sig friska, skaffa sig ett bra och fungerande liv så vi kan grilla, bada, sola, umgås, skratta tills vi inte orkar mer och bara LEVA.

Fönster


För första gången i mitt liv är jag sugen på att göra rent fönster. När solen är på väg att gå ner ser jag tydligt att mitt fönster inte är rent, det kliar i mina fingrar.
Lillebror frågade en bra sak: Varför kom man på att göra fönster?

Lyckades inte vara vaken till 06, gav upp vid tre. Vaknade vid 13 och var vrålhungrig så det va bara att gå upp. Men jag hade sovit så dåligt i natt så jag har vilat och sovit hela dagen.

Ska hoppa in i duschen och sen packa ned det som behövs för natten och morgondagen. Längtar redan efter morgondagen, vet hur trött jag kommer vara och hur sköönt det kommer vara att lägga sig efter att ha vart vaken i mer än ett dygn :)

Nattuggla?

När jag vill vara uppe och har massa jag vill göra så har jag aldrig tid, då måste jag lägga mig tidigt. Nu däremot, när jag gick upp vid 13 och ska vara vaken till 06 så är jag svintrött och vill bara lägga mig och sova. Har massa jag kan göra, men vill inte.

Tröttade väl ut mig under tiden jag passade Jacoby. Inte för att han var jobbig utan för att jag gick så satans mkt, har ätit dåligt och sen gjort ännu mer saker som tröttar ut kroppen rejält. Men inte trodde jag att det skulle vara svårt att hålla sig vaken, icke. Så fel jag hadeeee. Kanske borde äta något?

Snart är iaf två nya serieavsnitt nere och då har jag något som håller mig vaken i 1,5 timma typ. Kanske skulle ta fram lite böcker och leta teorier?

Days

Vissa dagar är bara blä, vissa dagar är bara bra. Oftast är det upp och ner, så är det väl för alla.
Idag är en sådan dag då det varit allt. Jag har nog känt alla känslor jag kan känna.

Det började med att jag vaknade och kände mig kär, i en gammal kompis storebror som jag i drömmen va grymt förälskad i och vi hade precis förlovat oss. När jag vaknade hade jag känslan av kyssen jag fick när han kom innanför dörren och lyckan jag kände i magen. Sen kom jag ihåg att det inte va han från början, först va det en annan person som fortfarande ger mig ångest och klump i magen stundvis.

Cyklade till praktiken och blev irriterad sjuhundrafemtioelva gånger över cyklister och gående människor som fan inte vet hur man beter sig på en gång och cykelbana. Det gick över när jag kom till praktiken och hade en underbar förmiddag. Allt gick bra, jag lärde mig mkt nytt av konsumentrådgivaren som var hos oss idag och sedan höll jag i ett halvt studiebesök helt själv. Resten av dagen va okej, åt äcklig lunch och blev trött. Blev lite mer än irriterad på vissa människor av orsaker jag inte orkar förklara.

Cyklade till biblioteket och lånade böcker, kände mig glad och duktig. Kom hem, lite sur över att jag inte fått mitt tv-spel än som jag vann på tradera i söndags. Kom in, började laga mat med en gång. Insåg att det fattades ungefär hälften av det som skulle vara med i köttfärsgrytan så jag fick konstruera en egen. Blev kanongott!!! Humöret på topp igen. Bar ner saker i källaren, bokade tvätt-tid, insåg sen att personen som bokat ikväll var färdig så jag sprang upp och hämtade tvätt. Rensade i köket, dammsög hela lägenheten, fixade disken, dammade and so on.

Sen sätter jag mig ner vid datorn och känner hur trött jag är. Läser dem vanliga bloggarna och kommer plötsligt att tänka på farmor. Då infinner sig plötsligt alla dem känslor och tankar som jag så stenhårt försöker hålla undan. Men det går inte. Hyperventileringen är ett faktum, tårarna rinner och all rädsla får mig att skaka.

Nu kan det inte kommer något mer idag? Jag kan inte känna något mer? Det kan inte svänga mer nu?

Jag skulle unna mig ett avsnitt av House och Cougar town och sticka lite. Yeah. Det gick bra. Var är min off-knapp? Kvällen blev inte som tänkt. Den blev jävligt dålig samtidigt som den blev väldigt bra. Jag behöver känna det, tänka det och allt som kommer med det.

Morgondagen blir nog bättre.

Nu?


Idag diskuterade vi att ta en dag i taget och leva i nuet. Det är så svårt. När jag tänker på det känns som att jag missat flera år av mitt liv för att jag är så dålig på att njuta av en stund och bara vara i det som händer just då. Jag tänker hela tiden på framtiden, månadens jobb, pengar, handling, vad jag ska göra när jag är färdig med det jag gör nu, vad jag sen ska göra efter det, när ska jag hinna träffa den och den.

Hur lever man i nuet? Är den någon som gör det? Hur många är det som inte känner sjuhundrafemtioelva måsten varje dag och tänker på vad man ska göra på jobbet, efter jobbet, efter det, efter det... Då, då, då. Vad ska jag göra när jag väl är där? När jag pluggat färdigt, kan släppa den enorma ekonomi-planering jag ständigt tänker på, fått ett jobb. Självfallet hittar man nya saker att hänga upp sig på, annat blir viktigt. Men ibland undrar jag vad jag stressar för. Varför planerar jag så mkt? Tappar jag kontrollen annars? Vad händer om jag tappar kontrollen? Jag vet vad som händer, frågan är om det är så farligt?

Blir så trött på alla dessa tankar. Ändå känns det som att jag aldrig gör något, aldrig blir färdig. Nu har denna månadens jobb verkligen löst sig, det hade det redan innan jag fick 3 nätter till. Samtidigt som jag svävar på moln över de extra nätterna och vad det innebär för sparandet så börjar jag direkt stressa över nästa månad. Kommer jag få jobb då? Hur blir julimånad om det blir lite jobb i maj? När man inser att man vill hem från praktiken för att räkna på sin ekonomi har det gått för långt?

Nu har jag en låång lista med saker jag ska göra. Får göra som jag gör ibland, planera dagarna i detalj för att jag inte ska bryta och slösa tid på något annat. Så jag verkligen får gjort allt jag ska. Usch vad äckligt planrings-rutin-löjlig jag är idag. Men det funkar. Förutom när det gäller pluggandet. Nu ska jag plugga, hur bra går det då? Jo ganska bra eftersom jag fått ner en början på en formulering men ändå.

Skitsamma, nu kanske jag ska sluta tänka så mkt och fortsätta plugga en timma till innan jag ska dammsuga.

Loooliiigt


Jag är trött, extremt godissugen, flamsig och saknar Jacob. När kommer han heeeem? Wilma pratar och pratar med sina kaniner.

Frågan är om man ska cykla till Ica och köpa godis? Blir galeen. Nu får veckan vara över.

Damn dreams

Det blir så knepigt när man sover mitt på dagen för att man ska orka jobba natten och sen vara vaken hela dagen efter. Det blir som två dagar, kroppen blir konstig och som vanligt mår jag illa. Det känns ju inte bättre att Monk spydde imorse och mådde as illa. Jag vägrar bli sjuk igen. Fast hon mår bra nu så det va väl bara något hon ätit.
På tal om att äta så ska jag göra det nu kanske!


Så rätt!


Handledning är så jävla bra. Underbart att ha den på fredag eftermiddag, man avslutar veckan med att gå från praktiken och må svinbra! Man har fått ventilera, problematisera, analysera, funderat och skrattat. Det är så skönt när man kan vara ärlig och helt ärligt säga att man inte klarar en viss person eller situation och kunna diskutera hur man kan hantera det.

Jag är glad att hon inte är den som "A men då är det bara att säga... göra.." utan säger "Jaha, och hur tänker du då? Och vad gör du? Hur borde man göra? Finns det något som är rätt?" Och jag suckar för att hon tvingar mig att tänka och utmana mig själv. Men det är så underbart, det blir så fantastiska diskussioner och det är gött att få prata om vad som hänt i veckan och hur man ska gå vidare. Inte som på jobbet där man ventilerar om något som en jobbigt och sen stannar man där. Man går aldrig vidare med det, kanske att man kommer fram till vad det beror på men inte att man gör så mkt åt det.

Nu ska jag packa lite grejer som jag ska ha med till Monk eftersom jag inte kommer hem förrän imon. Och eftersom min favorit inte är där (tåååraaar) så kan jag ju ta med mitt garn och sticka! Ifall lusten blir för svår att stå emot. Det ska jag göra nu så jag är redo att gå när hon ringer. Kanon! Blir en kanonfredag. Får njuta till fullo eftersom resten av helgen blir knas som vanligt när man ska jobba en natt mitt i allt och inte kan sova som vanligt. Men vad gör man inte för pengar? Allt förutom prostitution är väl svaret, för mig iaf.

Ahaaaa!


Kom på en smart sak, jag har skrivare och kan skriva ut massa papper så jag får en mer överblick istället för att rulla fram och tillbaka i word. Ja, så gör vi. Så hoppas vi att skrivaren inte krånglar. Det är så satans varmt och jag orkar inga motgångar efter denna långa dag som känts som en tisdag. Varför går inte skrivaren igång? Aha, kanske ska sätta i sladden i väggen! Så ja, nu jävlas den och skriver ut en testsida och slösar färg trots att jag köpte en äkta patron denna gång. Jävla skit, slängde ut pengar i onödan. Jaja, nu trycker vi ctrl+P och OK. Skriver lite med mamma på msn, glömmer av att jag väntar på utskrift. Helvete vad varmt det äääär.

Varför skrivs det inte ut? testsidan är ju färdig nu. Vafaaan. VARFÖR ska det alltid krångla? Denna skrivaren är skadad. Den är kass, rutten, helt störd. Klickar upp utskriftsrutan, det står ingen status på utskriften. Nehe, då startar vi väl om den och ser om det hjälper. Jag hörde ju att datorn klinkade till när jag satte igång skrivaren så den har kontakt? Jaja, jag går och sätter igång fläkten så länge så jag har det svalt vid sängen.

Den skriver fortfarande inte ut. MEN! SLUTA! Ungefär här känner jag mig rätt irriterad, samtidigt som jag är väldigt glad över att ingen är här och inser mitt misstag. Sladden frn skrivaren sitter inte i datorn. AHAAAA! Det är en fördel om den gör det, änna.

Nämnde jag att det är varmt? Men det gör inget. Jag kommer antagligen sova asdåligt, drömma drömmar som får mig att vakna med tårar på kinderna och kudden, ha en dag på praktiken som ena stunden är asjobbig och seg och sen asbra. Umgås med Monk och mysa med Wilma. Jag har något att se fram emot :D Om det är Wilma eller Monk vill jag inte avslöja eftersom en utav dem läser detta. Det vore ju elakt mot den andre.

Hur?

Hur förhåller man sig till att en nära släkting får en svår cancer? Själva ordet cancer känns lika vanligt som vatten, mat, bajs eller internet. Men när någon man känner får diagnosen blir det så konstigt. Verkligt fast ändå inte.

Jag känner att jag vill ta vara på den sista tiden, vilken vi inte vet hur lång den är. Det kan ta slut denna vecka, nästa, eller veckan efter det. Vad vi vet är att det inte är långt kvar. Inte långt kvar alls. Men det är så svårt att förstå när människan inte insjuknat än, när människan är som förut. Personen ligger inte på sjukhuset men slangar och hela baletten.

Det går inte att förbereda sig. Vad jag behöver göra är att ta mig tid att vara med människan så mycket jag kan och så mycket denne vill. Men det är min största svårighet: hinna med allt och alla. Dagarna är för korta, min inställning till tiden är så galen just nu.

Men vi sågs idag och det kändes bra. Jag SKA hälsa på inom en snar framtid. Jag SKA.

FB

Seriöst, facebook brukar vara kul men jävligt jobbigt eftersom alla är så förbannat aktiva med statusuppdateringar, bilder och fan och hans moster. I vanliga fall tvingar jag mig själv att gå in minst en gång om dagen annars blir det för mkt att ta igen. Men nu när jag vart hemma så jävla mkt och inte orkat mkt mer än att sitta i soffan är facebook sjukt tråkigt. 2 timmar brukar flyga förbi svinlätt när man väl loggar in, nu loggar jag in och har redan sett allt. Det kanske är 4 nya statusuppdateringar, som är totalt onödiga och tråkiga. Så med besvikelse loggar jag ut igen.

Jag orkar inte vara hemma mer. Jag orkar inte med mig själv. Behöver vara i ett rum fullt med andra människor så jag kan fokusera på annat, eller snarare störa mig på andra istället för mig själv. Haha. Imon blir det praktiken! Annars jävlar. Vägrar vakna upp och må sämre.


För övrigt är det fortfarande äckligt varmt. Hade öppet fönstret och då va det behagligt, så fort jag stängde blev det bastu.


Satan i gatan


Det är varmtvarmtvarmt i lägenheten. Blir galen. Förstår inte hur det kan bli så varmt trots att elementen är nervridna, solen skiner inte och det är inte särskilt varmt ute. Det kommer vara som en bastu här i sommar. Satan vad jobbigt.

Pontus va här en snabbis. Trevligt med sällskap men då känner man ännu tydligare hur opigg man är. Sucksuck. Nu ska jag ta itu med lite grejer i köket. Känner mig så lat av att vila. Måste göra något så jag märker om jag är så sjuk som jag känner mig eller om det bara är sömnbrist och värmen som gör allt värre.


Lasagnette


Blev några trevliga timmar med Sara och Madde :) Sen va det dags att starta med maten och lite innan fem kom familjen :) Som tur va kunde jag känna lite smak, annars hade det vart bittert att göra så god mat..!

När dem gått sätter jag mig i soffan och ska byta kanal, då fungerar inte kontrollen. WTF? Vem har vart på kontrollen? Har den gått sönder? HUR? Behöver jag bara byta batteri? Får undersöka detta.. Den kan ju inte ha gått sönder redan.. Och batterierna kan ju inte plötsligt ta slut? Eller ?

Jaja. Nu ska jag pissa för femtioelfte gången och fundera på vad jag ska sysselsätta mig med ikväll. Det står mellan att greja med fotoalbum, sortera papper, se film eller träffa någon. För att bli frisk kanske jag borde välja film. Men det känns inte kul.

Annandag?

Usch vad äckligt det är att vara förkyld. Alldeles torr och konstig i halsen. Men det stoppar mig inte. Igår satt jag och tyckte synd om mig själv samtidigt som jag tyckte livet va väldigt bra. Men sen fick jag kvällsällskap som gjorde livet underbart :D Fantastiskt. Kände mig frisk för en stund. Tills jag däckade i soffan och väcktes av att telefonen ringde.

Att handla va inte kul. Inte alls mkt folk men när man inte mår bra och känner sig ofräsch känns det som att alla tittar på en. Paranoiiiid, yes. Men det gick, kändes som att armarna skulle gå av när jag bar hem allt men det gick bra det med.. Jag måste våga ta min shoppingvagn.. Det känns pinsamt fast ändå inte.

Nu kommer snart Sara och Madde :) Ska bli roligt. Har inte träffat dem på länge!

3 år

Förkylningen, sömnbrist och illamående är ett faktum. Så allt är i sin vanliga ordning efter en helgs nattjobb typ. Förkylningen är bara en extra krydda i vardagen..

Men det gör inget idag för denna dagen är bra vad som än händer. Idag har jag vart singel i 3 år och det ska jag fira genom att bara tänka på hur bra jag mår och idag jämfört med för 3 år sen och allt som förändrats till det bättre :)


Smoke


Fy bubbland vad rökning är dåligt. Kan aldrig minnas att jag haft en sån äcklig och torr känsla i halsen som jag har idag. Känns som att jag drar ett halsbloss varje gång jag tar ett andetag. Är det såhär det blir när man inte rökt på länge? Usch. Kanske hänger ihop med tidigare problem med halsen/gommen. Usch.

Känner mig förövrigt långt ifrån pigg och redo att jobba i natt men jag har lyckats få i mig lite mat, mycket dricka och längtar efter att komma ut och få frisk luft efter flera timmar i soffan.

Solly


Jag tar tillbaka det där med att sömn inte är bra. Jag älskar ju att sova, det finns bara få saker som är snäppet bättre ibland. Jag sov nästan 12 timmar, vaknar hungrig och ganska pigg! Sen ringde Monk och frågade jobbiga saker om kameror och jag kände att jag inte riktigt vaknat till i huvudet..

Fick i mig en ordentlig frukost och försökte ignorera slemklumpen i halsen och retningarna i halsen. Ikväll ska jag dricka vin och ha kul med Lisa, det bara är så.


RSS 2.0