Sitter och njuter av snusen, spelar Mahjong och lyssnar på musik. När en lugn låt med en mening som "I want you to show me love" kommer så dras tankarna till människor som påstår sig aldrig varit kära, men de har haft förhållanden med minst två pojkvänner, där vardera förhållande varat i ett år om inte mer. Det finns många och det får min hjärna att spinna på högvarv..

Att säga att man aldrig varit kär efter ovannämnda bakgrund är ju samma sak som att idiotförklara sig själv och framställa sig som väldigt tragisk, enligt min mening. Har man då varit tillsammans med dessa personer, sagt att man älskar dem och aldrig vill leva utan dem samt haft sex och då inte varit kär i personen? What? Why? How?

Många kan efter ett flertal dåliga förhållanden träffa någon som får dem att säga "jag visste inte vad kärlek va förrän jag träffade ... " och det är ju en sak, man kan aldrig jämföra kärlek men det finns bra och dålig kärlek. Men kan man säga att man aldrig varit kär? Jag vet inte. Jag själv skulle aldrig kunna säga att jag inte varit kär i mina ex, hur mycket jag än kan ångra det ibland så var jag det ändå. Även om vissa var bättre än andra (!) så var jag kär i dem alla.

Jag kan förstå ilskan, bitterheten, ångesten och sveken som bidrar till att den tanken slår en eller att man säger så, men jag skulle aldrig kunna göra det. Inte för att det skulle vara elakt mot honom utan mot mig själv, det är som att säga "jag hatar invandrare" och ha en bästa vän från Irak.

Nu ska jag krypa ner i min underbara säng och släppa dessa frustrerande tankar. Som inte är riktade till någon speciell faktiskt, mest en blandning av olika människor som de senaste åren kommit med dessa påståenden. Ibland hatar jag att jag är så nyfiken på hur, vad och när människor gör saker, och framförallt varför. Analysera sönder saker är inte kul, men ändå kan man inte sluta.