På väg?

Det är så många som bloggar och allmänt pratar om att de inte är på väg någonstans, sitter fast, vill göra något nytt, bli något stort osv. Skitbra, härligt att folk gör saker för att förbättra sitt liv - men: hur vet man att man inte är på väg någonstans och när vet man att man är det? Jag är på väg någonstans, jag läser på universitet för att få den framtid jag vill ha. Poängen är att i vardagen känner jag inte att jag är på väg någonstans, jag känner mig lika fast som alla andra. I tankarna ser jag "the big picture" skola - jobb - ett bra liv, men jag tror att man alltid kommer känna sig "fast" och alltid tänka att man kan göra bättre och större saker. Vilket är bra, då kommer man ständigt utvecklas och göra mycket olika saker.

Jag hoppas jag kommer leva så, utvecklas och jobba inom olika områden och jobba mig "uppåt" tills jag är nöjd, om man någonsin blir det?
   Jag är ju som jag är och hittar alltid något som irriterar mig, ser alltid en positiv och negativ sida (okej kanske oftast negativ men jag försöker vara positiv :P) och poängen är: alla dessa människor som gnäller över sin "hemska" situation. Okej jag kan förstå alla 18-19 åringar som tagit studenten, inte har något jobb eller inte vet vad de vill göra. Men gör något åt det, sitt inte bara där. Har du inget jobb så är inte arbetsförmedlingen alltid det rätta som många fått erfara, det viktiga är väl att man försöker mer än att lägga allt ansvar på sitt cv och tror att arbetsförmedlingen ska trolla fram ett jobb.
Det är många som har ett jobb men trivs inte och vill göra något annat, verkar som att varannan människa känner så, man är aldrig nöjd, eller? Men för det första ska man väl i dagens läge vara glad att man ens har ett jobb.. Sen är ju jobb mer än en fast anställning, jag klarade mig väldigt bra som timvikarie i typ 7 månader, jag hade då ingen egen lägenhet men hade klarat hyran och allt med den lönen. Men ingen vill vara timvikarie och det kan jag förstå till viss del, det är ett osäkert leverne men om du inte ens är villig att jobba som timvikarie för att få pengar så gnäll inte? Vi kan inte alla få allt serverat på ett silverfat utan får faktiskt inse att man inte kan ta studenten och direkt få ett kanonjobb.. Man måste börja någonstans och ett timvikariat kan vara en början till en bra framtid.

Lyckas alltid bli lika irriterad när detta ämnet kommer i min närhet... Folk som gnäller gång på gång utan att göra något åt det får mig att vilja spy, ta en chans, kämpa - verkstad!!!

Pust. På tal om verkstad så ska jag fortsätta möblera om i min bokhylla, saker bara ställdes dit när jag packade upp allt och det ser precis likadant ut nu, det har ju bara gått 5 månader :P Haha.
Förhoppningsvis får det mig att bli trött så jag kan somna innan fyra....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0