Hemlängtan!?


Förstår inte det här med hemlängtan ibland. Det hänger väl ihop med känslan av att vilja fly från den miljö som nu är jobbig. Det är en konstig känsla/tanke att jag tänker på min lägenhet och så gärna vill vara där nu. Varför? Kommer allt kännas annorlunda där? Ett kök som enligt rapport från mamma inte är så trevligt att komma hem till eftersom jag inte hann städa innan jag åkte därifrån sist.. Men jag saknar allra mest min säng. Och ensamheten. Ofta är det guld värt att kunna gå till rummet bredvid eller en trappa upp och tjöta, men känslan av att aldrig vara ensam börjar tära på mig får jag väl erkänna. Men detta är ju en speciell situation, så länge som 3 veckor kommer jag väl förhoppningsvis inte vara hemifrån igen.

Är så trött på att transkibera, inte förstå vad människor säger, missförstånd och att plugga i övrigt. Dessutom ska vi ha UMR-möte ikväll och jag är så opeppad man kan bli just nu. Det är så mycket att prata om och det känns som att vi brister stort i engagemang.. Förhoppningsvis har jag fel.

Att jobba blir en härlig paus i livet. Det känns verkligen så, att jobba på natten det är som att världen stannar upp för några timmar och man kan ladda om och börja om. Med lite mer sömnproblem än innan dock. Men jag får tid att tänka och få distans till allting. Nu längtar jag plötsligt efter att jobba.

Duscha, äta, möte. Vill att det ska vara över så jag kan sätta mig ner och sticka eller göra något annat avkopplande.

Passiv


Ja det blev ju inte så mycket gjort idag.. Eller ja, jag gjorde nästan allt jag gjorde men jag kunde gjort så mkt mer om jag bara orkade..

Transkiberade den intervjun jag skulle skriva rent, ringde jobbet om lönen som försvunnit, ringt ett nytt arbetsställe om timvik, bestämt tid med vår handledare.

Förutom detta har jag inte gjort så mycket. Förstår inte vart dagen tagit vägen.. Sara var här för en stund sen, vi gjorde kladdmuffins till mötet med UMR imon :) Ska bli mums!

Nu ska jag läsa genom vår metod-del och sen försöka sova.

Kuuuul


Underbart roligt att min timlista försvunnit för oktober månad så jag får ingen lön denna månad.. Har aldrig hänt innan. Så jag får skriva en ny timlista och så får jag pengarna nästa månad.. Är ju tur att jag inte är i desperat behov av dem! Det blir ju faktiskt roligare att få lön nästa månad när det är ännu mer ;)

Det är väl dags att ta tag i denna måndag och börja plugga..

Vill ha lussebulle


Känner mig en aning destruktiv idag.. Sov till 13, tyckte jag förtjänade det eftersom jag kom hem vid 2 i natt.. Pratade med Monk när jag åt frukost :) Sen har hela dagen bestått av att jag legat under täcket och tittat på Uppdrag granskning. Det ska man inte göra en dag som denna då kroppen inte mår som den ska pga alkoholintag och man inte direkt är på topphumör. Tittade på inslag om socialtjänstens bristande hantering (återigen, jag vet), kommunernas ålderdomshem där de låser in dementa, en kvinna som aldrig kommer vakna efter en bröstförstoring i Polen, en minderårig tjej som säljs till män för sex genom unga tjejer som behöver pengar. Den ena tjejens försvar är "jag hade inga pengar, vad gör man då? Alla hade gjort det jag gjorde, ingen vill sova i en trappuppgång, alla hade gjort så". Om man inte blir förbannad vid ett sånt uttalande så har man inget värde i mina ögon. Det finns så mycket skadade människor i världen.

Och nu har jag fastnat i en blogg och klipp om SD och SDU. Det är så PINSAMT. Kan vi inte organisera en grupp som letar upp deras föräldrar och skakar dem hårt tills de inser att de behöver ta hand om sina jävla ungar som tydligen har en skev bild av världen och människors värde. Och så kan vi köra en "Ung&Bortskämd" som går på svt fast "Ung & Idiot". Hade ju vart underbart att tvinga dem att arbeta någon dag på migrationsverket och få träffa flyktingar som kommer från krigshärjade områden, så att de får träffa de människor de inte bryr sig ett skit om, vilket är lätt så länge man slipper se dem och höra deras historia.

Men andra höjdpunkter är ju att jag pratat med Lisa, farsan, mamma och att båda bröderna vunnit sina matcher de spelat idag :) Då blir man alltid glad!

Detta inlägget skulle kunna bli hur långt som helst, har så mycket tankar efter allt jag sett idag men jag orkar inte nu. Inslag om hur socialtjänsten så grovt brister får mig att allvarligt ångra vilken yrkesväg jag tagit. Det får mig att aldrig vilja jobba för det systemet. Men samitidígt känns det som ett måste, vi måste ju få det att fungera och få ut alla de idioter som inte kan hantera makten som kan förstöra människors liv. Jävligt frustrerande.

Intervjuer


Dag började väl så där.. Alla dagar då jag behöver gå upp innan 8.30 är hemskt jobbiga, i morse skulle jag upp 06.30, gäääsp. Men det gick bra, fick till och med i mig frukost! Mötte upp Sara i trapphuset och gick till bussen. Under den korta promenaden på ca 5 minuter vet jag inte hur många gånger jag tänkte på hur mycket jag saknar sommaren. Hellre regn är så satans kallt det är nu, gäärna. Vi steg av där vi skulle, insåg ganska snabbt att vi inte alls visste vart vi skulle. Vi var mitt i ett industriområde och kunde inte alls förstå vart vi skulle. Som tur var så låg där en bilverkstad typ, gick in där och frågade en utav männen och hand var så rar att han satte sig vid datorn och kollade upp adressen. Synd att det inte hjälpte sådär jätte mycket!






Vi skulle till Argongatan, det var allt vi visste. Vi hittar till själva gatan och blir lite smått besvikna när vi inser att gatan är lååång och det är mycket olika byggnader, en tredjedel av dem är inte skyltade. Vi gick hela vägen och ena hållet och sen vände och gick ännu längre åt andra hållet. Lite smått uppgivna, typ. Hade jag tagit med mig numret till personen vi skulle träffa? Nej, för hjärnan fungerar inte 06.30 för min del. Ringde växeln och kom fram till personen vi skulle träffa och hon berättade vilket nummer vi skulle till. Som tur va så var det inte längst bort på gatan. Det va iaf otroligt skönt att komma in i värmen efter att ha snurrat runt ute i 45 minuter..

Intervjuerna gick jättebra och både jag och Sara var så glada efteråt. Underbart att träffa människor som är motiverade och kämpar för att få det bättre. Sånt gillar vi!

Resten av dagen har bestått av plugg typ. Planerade nästa vecka och transkiberade. Imon är en till intervju, den är vid 10 så då kan man gå upp i normal tid.. Nu ska jag hoppa in i duschen tror jag och försöka hålla mig vaken några timmar till...


Dear friends, you are hard


Jag har väl klagat över det innan men det förvirrar mig så ofta att leva i två städer och ha tid för alla. Tidigare när jag bodde i Örebro då bodde jag själv och en bra bot bort ifrån alla så då lyckades jag ha en ganska bra balans i kontakten med Alingsås-folket, dock inte så bra med Örebro-folket alla gånger eftersom jag hade en 2-års period då jag älskade att vara ensam så mycket som möjligt. Det förändrades i januari då jag flyttade hem och började umgås mycket med folk, ta igen all tid jag varit borta. Blev mycket tid med Monk och barnen och den tiden var guld värd, det gör det nu svårare dock. Jag vande mig att träffa dem flera gånger i veckan, hänga med i alla små detaljer i Monks liv och se hur barnen utvecklades och lärde sig nya saker, nu är jag helt bakom flötet.

Eftersom första delen av terminen va total kaos med konstant plugg blev kontakten med vänner grovt lidande. Mycket beror på min lathet och svårighet för att spontanringa utan att egentligen vilja något. Och folk lyckas alltid ringa när jag absolut inte kan svara. Hann knappt inse att kursen va över innan vetenskapsdelen började och sen var det plötsligt c-uppsats och mycket UMR-planerande. Nu är det ännu mer uppsats och UMR-planerande.

Alltför ofta nu för tiden känner jag mig överväldigad, det är för mycket. Jag är en person som gör något fullt ut eller inte alls. Därför blir det lätt att jag skiter i att ringa en vän om vi ändå inte hörts på 2 veckor, då har jag ju redan missat massa. Det brukar oftast lösa sig genom att personen själv ringer, tack gode gud, men det är ganska lätt att se varför jag knappt har kontakt med alla vänner från förr. Hade det inte vart för facebook hade jag inte haft någon aning om vad folk gör. det blir naturligare att prata och umgås med folket här uppe i Örebro, det sker mer spontant och vi kan alltid prata med varandra om det som är jobbigt med pluggandet osv eftersom det upptar 95% av våra liv. i de andra 5% finns vänner, familj, jobb, träning och hushåll. En personlig assistent hade vart underbart. Någon som bokar och håller koll på alla tågresor, planerar mina veckor så jag får tränat, pluggat och ätit som jag ska. Och denne kan ju även planera in tid då jag ska ringa mina vänner.

Men jag ser ljuset i tunneln, samtidigt som jag inte vill se det. I juni är det färdigt, då fortsätter livet i Alingsås med alla vänner och man behöver inte frenetiskt planera in en dag mellan fredag och söndag då man ska hinna ses. Förhoppningsvis. Men å andra sidan försvinner livet i Örebro men vännerna här, många flyttar tillbaka till sina delar av landet och man fortsätter med sina liv. Kommer bli jobbigt som tusan.

Nu va det ju så att jag skulle transkibera..

Jacoby & Wilmus


                                


Jag saknar er mina små underbara goingar! Känns så konstigt att inte ha träffat er på så länge nu igen :(


Städapluggadiskasticka

Inser nu att jag glömt att jag skulle fortsätta med transkiberingen.. Hur kunde jag glömma det?

Idag hade vi våran andra intervju, med en lärare och det var min första intervju. Den gick bra, utan större svårigheter och vi fick svar på det vi ville ha svar på, success! Sen fick jag ut lite av mitt organisationsbehov på Fias dator, den är fortfarande ett mysterium dock.. Den är nästan full men jag förstår inte vad den är full av eftersom jag tagit bort all skit.. Får kolla igenom imon igen, mycket kanske försvann när den söktes igenom totalt.. Får se om det funkade. Va iaf lite roligt, organisera är sjukt kul.

På tal om att organisera har jag städat nästan hela rummet här i Öret, det är lite kul. Men varken rygg eller mage gillade att vara igång så efter diskandet hamnade jag här.. Kanske borde lägga mig ner och vila ryggen små stunder då och då..

Dagen har bjudit på många diskussioner, precis som igår. Efter att jag fick ett litet utbrott igår blev ju såklart inget bättre. Nu vet jag inte riktigt hur det blir men jag orkar inte riktigt bry mig. Jag har tappat respekt för en människa och får väl försöka komma fram till hur jag ska hantera detta eftersom jag måste samarbeta med personen..

Nu ska jag titta på tv och spela harpan :)

Jag vill inte.


Känner mig som en obstinat tonåring som är omringad av folk som inte kan tänka logiskt och är oengagerade. Just vill jag bara skit i det, låta alla göra vad fan de vill och inte vara med, stå vid sidan och hoppas att de misslyckas. SÅ känner jag just nu. Jag måste inte vara med, de kan göra det på sitt sätt då, då lär vi ju få såå mkt gjort.

Nej, jag får nog fundera ett tag till och ta ett beslut när jag är mindre arg.

Nu ska jag transkibera..

Allvarligt..


Läste en blogg där en tjej skrev att hon gick till läkaren för att hon va så sjukt trött hela tiden och fick medicin för att hennes kropp inte mådde alls bra. Jag tänker på det ofta men så skyller jag på jobb, matvanor och fan vet allt för att inte ringa läkaren. Men va värt det skulle vara om det visade sig att det faktiskt är något i min kropp som inte fungerar som de ska. IBS har ju en del med saken att göra, speciellt nu eftersom all stress och nervositet i helgen fick magen att balla ur totalt och har fortfarande inte lugnat sig. Höll på hela natten så kroppen har varit helt slut hela dagen. Missade första intervjun för våran uppsats idag, inte så kul.

På tal om utbildningshelgen så var den kanon! Jag som så lätt stör mig på folk i kombination med extrem trötthet blev ju inte så lätt stundvis men jag lyckades vara social och trevlig iaf. Vi känner alla från gruppen att vi lärde oss mycket, fick inspiration och nya perspektiv. Träffade mycket roligt folk och fick ansikten på lokalombudet Jenny som haft mkt kontakt med via facebook och telefon, sånt är alltid kul och hon är en sån underbar tjej!

Först såg veckan ut att bli ganska lugn men så fick vi helt plötsligt väldigt mycket att göra.. Intervjun tjejerna gjorde idag var med rektorn och han gav oss namn till lärare vi ska intervjua + lärare som hjälper oss komma i kontakt med studenter. Så denna veckan är det fullt upp med intervjuer, förhoppningsvis 7 av 8.. Kommer bli jobbigt men det är ingen idé att dra ut på det. Intervjuande är otroligt roligt om man jämför med efterarbetet när man ska transkibera, dvs. skriva rent allt som sagts i intervjuerna.. Det om något tar tid.. Att göra analysen kommer vara ett helvete, koppla ihop svar från 9 personer är mycket mer än vi gjort innan.. Som en urusel chef jag känner hade sagt: Se det som en utmaning tjejer! Ni fixar detta!

Vi fixar det säkert, men det kommer inte bli lätt eller roligt. Kom på nu att vi kanske ska informera våran handledare om att vi haft en intervju och denna veckan ska ha resten typ.. Allt gick så fort..

Eftersom jag varit apatisk idag kan jag inte fatta att klockan är så mycket. Tänkte att jag skulle sortera tvätten jag tvättade förut, duscha, laga mat och något mer jag inte minns. Har inte fått gjort något utav det. Har stickat en mössa till lillasyster och tittat på The Big Bang Theory.. Snacka om oeffektivt.. Nya tag imon..

Jasådu..

Fy fan så det kan bli. Kom hem för en stund sen, trött men superglad och nöjd över helgen. Nu är jag förbannad som fan. Jag HATAR när människor tror att det är någon jävla diktatur. Det som gör mig argare är individerna runt omkring som gör det möjligt för en människa att styra och ställa som man vill.

Detta handlar om hockey. Den senaste tiden har matcherna varit skitbra, jävligt konstig med tanke på vilken ledning de får. Jag är så arg så jag borde kanske sluta här, det är inte min stil att sluta här men det mogna vore ju det. Men jag är inte mogen nu, jag är svintrött och argare än vad jag varit på LÄNGE. Ni blev det personligt och jag förstår inte. Det är inte logiskt. Han är inte logiskt. Inte resten av laget heller. Vart fan är modet? Staken? Ryggraden? Sunt förnuft? Ni är för fan hur många som helst, vad är problemet?? Ingen som känner för att öppna käften och säga det man tycker till rätt person så det kan ske en förändring? Sker inte sådär jävla mycket genom att prata med alla andra förutom idioten vi pratar om. Är det alltså ren feghet? Eller är det det klassiska "jag gillar honom men många andra gör det inte så jag låtsas som att jag inte heller gör det för att passa in"? Jag förstår inte. De valen snubben gjort på sistone är ju långt ifrån smarta, ska han få fortsätta?

Jag skulle kunna skriva en roman. Som till största delen skulle handla om hur arg jag är och hur det känns i hela min kropp. Jag är så arg att jag kan gråta och samtidigt vill jag bara skratta. Ingen som läser detta fattar eller bryr sig men det spelar ju faktiskt ingen roll. Jag är så satans jävulskt helvetes förbannad. Just nu vill jag vara utåtagerande och göra något drastiskt och hemskt. Inte mot någon speciellt men typ åka till ishallen och smälta isen, spraymåla hela dera omklädningsrum eller vad som helst. Kan NÅGON bara påpeka hur galet allt är just nu?

Vi tar in killar som inte är sådär bra ALLS och så skiter vi i såna som varit lojala och duktiga i 18 år. Vad blir bättre av att ha sämre spelare än innan?

Nu ska jag försöka lugna ner mig. Sen kanske jag kan berätta om den underbara helg jag haft. Får se hur långsint jag är.

Natten


Nu är det snart natten. Joachim nanar redan men jag väntar på att håret ska torka lite mer så det inte blir så fult imon.. Är så sugen på att både platta och locka håret, va så sjukt längesen jag gjorde det.

Humöret är lite bättre nu. Bad om ursäkt till min mor tidigare idag, mitt dåliga humör går alltid ut över henne och sen ignorerar jag henne för att jag inte ska vara elak mer.. Tack gode gud för sms!! Gick in till Joachim en stund och gnällde över livet, fick jobbsamtal och har nu 2 jobbnätter till i december.. Dock en dålig helg men det får gå, jag ska träffa min Monica, barnen och så många jag hinner med!

Nu ska jag försöka få upp humöret lite mer med the big bang theory, så härlig serie :) Kanske ska räkna ut hur mkt pengar jag får efter jobbandet i december, då blir jag väldigt glad, för en stund iaf!

Trötthet


Satt och pratade med Jocke och hans c-uppsatskompanjon Sladjana när jag kom hem efter att ha pluggat i bibblan hela dagen. Vi pratade om den hemska läraren vi hade nu senast och på något sätt kom vi in på trötthet. Varje gång någon frågar mig hur jag mår så säger jag alltid samma sak, "Jo det är bra, trött och stressad bara". Alla är trötta, speciellt alla kurskamrater man pratar med. Ingen sover bra, ingen äter bra, det är mörkt, det är kallt, det är tråkigt. Studentlivet har många fördelar, men den psykiska påfrestningen är den största nackdelen.

Jag borde egentligen ge mig en spark i arslet och gå och träna, men jag orkar inte. Jag borde egentligen ställa mig och laga ordentlig mat så jag har matlådor. Jag borde egentligen städa, men jag orkar inte. Jag vill lägga mig och sova, men i min egen säng. Hoppas att detta humöret vänder till helgen. Jag föreställer mig att alla antirasister och alla diskussioner kommer ge mig ny energi. Efter det ska allt bli bra igen.

Fastän att vi suttit och pluggat hela dagen känner jag fortfarande att jag måste göra något vettigt. Kan inte bara sitta här, titta på serier, kolla facebook och bloggar. Jag borde engagera mig i något vettigt, typ rädda världen. Fast egentligen är jag värd att vara ledig och bara ta det lugnt. Men jag kan inte, jag är sämst på att ta det lugnt och vara bekväm med det. Att ta det lugn och kunna slappna av.

Smärta


Ibland blir jag så trött på smärtan. Vill att den ska få ett slut men jag vet att den aldrig kommer försvinna. Och jag vill inte heller att den ska försvinna för det känns fel. Mycket tankar om farmor sen jag pratade med min storasyster i söndags, vi pratar mycket om farmor när vi väl ses och nu kände hon att allt var väldigt jobbigt eftersom hon förlorat båda sina hundar. Har sedan dess tänkt väldigt mycket på farmor, vilket leder till att jag tänker på farfar och mormor och det känns som att hjärtat ska explodera. Varje gång jag tänker på det så är det samma tankar, jag undrar varför de alla togs från mig så tidigt och så hastigt. Jag tänker på att jag aldrig mer kommer se dem eller höra deras röster. Snart är det jul och då påminner sig döden extra mycket då de inte finns med.

Jag säger alltid till alla att det inte hjälper att trycka undan saker, man ska ta itu med det. Men hur tar man itu med döden? Hur hanterar man det? Jag försöker oftast trycka undan det, sen när jag inser att jag inte tänkt på dem på en hel dag eller två så känner jag mig usel. Jag älskar de dagar då jag kan känna en lukt som påminner om mormors kök eller farfars garage och när jag stickar tänker jag alltid på farmor. Det är många dagar då det är härliga minnen och känslor, ibland går det att stanna där men ibland tänker hjärnan ett steg längre och inser att de är borta och allt det tillhör det förflutna.

Det känns som en konstant kris. Det känns som att jag gång på gång inser att det faktiskt är sant. Fastän farfar dog för 7 år sen tänker jag fortfarande "han är borta, jag kommer aldrig mer se honom, är det sant?". Få i min vänkrets förstår hur jag känner, det är inte många som förlorat folk som stått en så nära hjärtat. Men det finns många som har samma erfarenheter som jag men det är sällan något man pratar om. Jag förstår det, jag vill inte heller prata om det så ofta, det är mest i stunder som nu. Men det är också nu det slår mig att man sällan pratar om det, man pratar om det när det händer och ett litet tag efter, sen blir det en sån grej som "tillhör livet" och alla får hantera på sitt eget sätt.

Kommer jag behöva hantera detta varje dag i resten av mitt liv?

Överväldigad och trött


Igår och idag har det varit fullt med föreläsningar på Conventum. Mänskliga rättighetsdagarna var värt varenda öre. Synd att man bara kunde gå på sammanlagt 5 av alla föreläsningar. Men jag kände att jag valde rätt och har fått höra mycket bra och dåligt när det gäller olika området i samhället. Fokuset har mest legat på integration, rasism, antidiskriminering, hedersvåld och mäns vold mot kvinnor samt barn. Nackdelen med allt detta är ju att man blir så upprörd över allt hemskt som faktiskt händer många människor varje dag och man blir lite apatisk och känner sig maktlös..

Förutom föreläsningarna fanns alla möjliga organisationer på plats med montrar där de informerade och gav ut material. Fick pratat med många intressanta och engagerade människor som jag blir så inspirerad av. Fick mycket idéer som vi kan använda UMR.

Man blir så satans glad av att det faktiskt finns så många människor som bryr sig! När man blir bombaderad av allt negativt genom media och ser hur samhällets system sviker, sviker och sviker blir man så satans negativ. Och som vanligt orkar man inte kolla upp saker så man vet faktiskt inte om hälften av allt som görs. Det pågår så mycket projekt och bra arbete från både regeringens sida och ideella organisationer som man inte får ta del av eftersom media i 99% rapporterar negativa händelser.

Är helt slut i både kropp och huvud. Speciellt i rumpan och fötterna. Obekväma stolar är äckligt vanligt, fy. För varma vinterskor slutade med att jag fick ta klackskor eftersom alla andra skor är hemma, det gick ganska bra faktiskt men det är lite ömt nu!

Tjejerna skulle komma ner och spela tv-spel med mig och Jocke men vi är nog lika trötta allihop så jag tror inte dom kommer. Innan jag går igenom allt material från igår och idag ska jag kolla upp den mobilen lillebror köpt, blev lite sugen.. Har verkligen inte råd men jag kanske kan förnya mitt abonnemang och få den på så sätt..

Fika


Det finns faktiskt fördelar med att jobba som ett as, utsätta kroppen för tungt arbete och sedan vara vaken ovanligt länge, förutom själva tillfredsställelsen av att klara det så är det lite skönt att vara i en dvala av trötthet. Blev inte att jag träffa Monica och barnen idag då Monk spydde i natt och jag kunde inte riskera att bli sjuk igen :( Men då fick jag istället en stund för mig själv och när jag är såhär trött så tänker jag ofta på allvarliga och djupa grejer, typ framtiden. Det bästa är att jag är för trött för att få ångest och panik över vad fan jag ska göra när skolan tar slut i början av juni.

I morse runt 06 började jag och Peter prata politik på jobbet, ska Mona Sahlin avgå eller försöka igen och sedan drog vi vidare till SD och integrationspolitiken. Det finns något inom mig som lockar mig som tusan till att bli politiker. Men jag fattar inte varför. Jag är så paradoxal. Jag gillar inte socialtjänsten. socialtjänstlagen eller hela grejen men ändå finns det en del av mig som vill ge det en chans. "Jag ska vända upp och ner på allt och förändra hela jävla systemet" sa jag till en utav mina lärare på BF när jag hälsade på efter att jag börjat plugga i Örebro. Den drömmen har väl många av oss. Kanske därför jag vill in i politiken, det är där förändringar kan ske och inte på ett socialkontor där man endast arbetar med individer.

När jag tänker såhär så är min slutsats alltid: Hur min framtid än ser ut så blir den jobbig. Kanske skulle skippat att skaffa mig studieskulder och börjat jobba på en industri istället. Det är en förbannelse att bry sig.

Men så kan man ju inte tänka. Eller ja, man kan men det är ju ganska deprimerande.

Vi får väl se vad som händer. Det är svårt att ge sig in i politiken när man inte riktigt känner sig hemma i något parti.. Först och främst kanske man ska börja längst ner på stegen, få några års erfarenheter av att jobba med människor i olika situationer.

Nu ska jag strax möta storasyster på Maxi och köpa fika innan vi åker till pappa. Synd att storebror inte kunde vara med idag när vi lyckats få ihop alla!

Calm chaos

Ännu en sån där dag som känns otroligt lång fast ändå gick den fort! Varning för ett långt inlägg, mycket händelserik dag så jag behöver skriva av mig..

Vi började ju dagen med en promenad, Sara har sin systers hund här uppe så vi gjorde det dels för hennes skulle och dels för våran egen :) Sen mötte vi upp Fia och gick hem till tjejerna och pluggade. Vi fick typ färdigt intervjuguiderna och skickade iväg dem till våran handledare, får se vad han säger imon. Förhoppningsvis hjälper han oss att göra dem skitbra!

Sen skulle vi iväg och lämna ljudanläggning på Abf, vilket vi skulle gjort direkt efter manifestationen men då blev det strul och det fick stå hos mig. När vi satte oss i bilen kände jag hur magen började krampa och de första symtomen på den vanliga attacken kom. Försökte ignorera det och tänkte att jag kan stå ut tills vi kom hem igen, men det gick inte. Vi lämnade in grejerna och sen fick jag springa på jakt efter toa. Usch, jag blir så arg när jag missköter mig med maten och utsätter mig för sån smärta. Det kommer väl fortsätta i helgen eftersom jag under helgen ska jobba sammanlagt 24 timmar. Längar redan tills söndag då jag kan få gå och lägga mig!

Men magen var långt ifrån det värsta denna dagen. En annan grej var att Joachim fick ett jätte skumt brev. Det var adresserat till honom och under hans namn stod ”Ungdom mot rasism örebro”, detta var inte skrivet av en person utan tryckt med en stämpel, hans namn var felstavat och adressen var skriven jättedåligt och kladdigt med bläck. Poststämpeln var från Västerås så Joachim trodde det var från UMR eftersom deras kontor är i Västerås, men jag visste att vi inte väntade något ifrån dem så redan där kändes det konstigt. Han öppnar brevet och får upp 5 sidor med text på både bak och fram sida. På alla sidor är det blandat mellan artiklar från konstiga tidningar och datorskriva snuttar som handlar om muslimer, islam, talibaner m.m. och dessa utmålas som råttor, idioter m.m . som borde dö. På ett ställe står det att alla muslimer över 2 år bör dödas, de under två år har ännu inte hunnit bli smittade av dessa muslimska råttor så de kan räddas. Så sjukt så det går inte ens att beskriva. Personen som skrivit de snuttar text som fanns med var tydligt upprörd och aggressiv, vi förstår dock inte vad meningen med det hela är. Försöker personen omvända Joachim? Är det ett hot för att Joachim är antirasist?

Det visar sig snabbt att Örebro rättighetscenter också har blivit utsatt för samma sorts propaganda, mycket och ofta under en period av en och samma man. Vi vet inte om det är samma man som skickat till Joachim. Läskigt som fan är det iaf. Vi har ju fått flyers med mitt och Joachims namn och e-postadresser på, är det så denna personen har hittat honom? Ligger det ett likadant brev hemma i min brevlåda? Kommer det blir fler brev? Kommer personen hålla sig till att skicka brev eller kommer det bli läskigare? Pratade med lokalombudet för UMR som såg väldigt allvarligt på saken och absolut tyckte vi skulle polisanmäla, vilket vi gjorde. Även om polisen inte direkt kan göra något så finns detta dokumenterat, ifall något skulle hända..

Sen avslutades kvällen med att jag blev grymt irriterad. Det finns en person som ibland är med och umgås, som vräker ur sig de mest sjuka och kassa åsikter som får mig att gå i taket. Idag tittade vi på tv, Fia och Johanna började diskutera idol när de såg reklamen och började sen kolla klipp på youtube, jag satte tv:n på ljudlös för att se klippen och utifrån inget säger den här personen ”varför visar de ens handikappade, de är ju inte ens människor” när det är ett nyhetsinslag om någon tävling för funktionshindrade. Jag kan inte hålla käft när någon säger något så idiotiskt. Dock blev det ingen diskussion eftersom personen inte klarar av att bli ifrågasatt utan blir bara tyst. Jag avslutade det hela med att säga att han är en äcklig människa som ens kan ha en sådan åsikt. Gaaaaaaaaaaaah, var väl typ det jag kände. Stannade kvar en stund och sen gick jag hem. Ventilerade med Joachim och det va otroligt skönt att få ur sig allt, sen pratade vi om massa annat och nu känner jag mig lugn igen!

Imon blir det möte med handledaren, kanske lite plugg och sen tar jag tåget hem vid ett. Ska då sova några timmar innan jobbet kl. 21. På lördag blir det jobb 17-21 + 21-07 och sen ska jag inte sova utan hålla mig vaken för att vända tillbaka dygnet.. Ska hem till Monk och leka med barnen och sen ut till pappa eftersom det är fars dag. Så det blir nog inte så mycket bloggande i helgen.

Jag är så nyfiken på att se om jag också fått ett brev, mamma ska kolla min brevlåda innan jobbet imon.. Väntar med spänning..


Prommis


Precis tagit en snabb dusch och ska nu försöka få i mig frukost!
Klockan nio ska vi ut på morgonpromenad, iaf jag och Sara :)



Glömde!

Jag glömde ju dela med mig av något som gjort mig så glad idag :D Jag är ju lite av en shopoholic, fast inte så mkt längre eftersom budgeten är taaajt så då blir ju alla små köp stora i min värld!
Det är så att min nya vinterjacka har många fördelar och nackdelar, en stor nackdel är att fickorna är utåtstående, tunna och ofodrade så att min mobil blir snabbt fuktig och sen väldigt blöt. Eftersom budgeten är tajt så vore det ju inte bra om den slutade fungera. Så jag har idag inhandlat en mobilficka, eller snarare två.. 



Ingen som känner mig är väl chockerade av färgvalet. Så, nu har jag kommenterat det innan någon annan gör det, haha! Den första är ju väldigt fin, men det går inte att stänga igen så jag vet inte om den kan hålla mobilen helt torr, därav köpte jag den andra. Och för att jag tröttnar på saker så otroligt fort så det är bättre med variation :)

Basic


Har idag fått en kraftig påminnelse om att man inte ska anta saker" Bara för namnet på ett pass innehåller ordet basic betyder det inte att det är enkelt och inte så jobbigt. Orkade knappt lyfta benen i slutet och önskade att jag kunde gå med Fia hem i mitten och också ha ont i halsen..

Men det är få saker som är så sköna som att slappna av efter att man tömt all kraft i kroppen. Kommer nog sova riktigt jävla bra i natt. Ska bara orka mig in i duschen först..

Tycker verkligen det är urmysigt väder ute. Typ 15 centimeter snö här i Örebro och det blir så vackert när mörkret infaller och det bara är gatlampor, det är extra mysigt här på campus där det är mycket oranga lampor. Inte så uppskattat när man går själv och inser att det är kasst ljus men när man går flera så är det skönt.


                                     Bild på de bästa från förra vintern :)



Idag fick vi gjort mkt, jag är glad över att jag kunde fokusera och hade inspiration till att utforma alla intervjuguider, vi behöver 3 olika eftersom vi ska intervjua kursdeltagare, lärare och rektor. Kände att jag inte kunde komma på annat är bakgrundsfrågor som typ ålder, boendesituation osv men frågorna bara flödade :) Imon ska vi fortsätta med det, mer frågor och formulera om vissa så de blir enklare att förstå. Sen har vi tolkningsramen/teorin och tidigare forskning som ska läsas och sammanfattas. I tillfällen som dessa så önskar man att det inte fanns så mkt kunskap att ta del av, det blir så lätt att man kommer ifrån den röda tråden och tar med saker för att det är intressant.

Nu har jag även kommit ihåg att prata med syster och planerat lite inför fars dag, man får passa på att träffa alla när tillfället ges :) Annars blir det väl inte förrän vid jul och det är lite långt dit. Hemskt att barn växer så fort, systersonen och systerdottern växer ju såå mycket och de är som nya barn varje gång vi ses känns det som. Inte roligt alls.

På tal om barn så saknar jag mina busfrön, blir till att leka med Jacoby och Wilmus så mycket jag orkar på söndag :) Sen kommer jag ju inte träffa dem på 2 veckor nästan. Saknad är verkligen något som gör att man inte kan fokusera sig på det man ska!

God kväll!

Ny dag!


Natten lyckades värma upp mig så kylan är ett minne blott. Nu hoppas jag bara att vi inte blir sjuka. Det vore sjukt dålig tajming. Tycker det räcker att jag vaknade upp med träningsvärk, blir den bättre eller värre av att träna ikväll tro? Det märker jag väl..

Vet inte om jag beskrivit vad våran c-uppsats ska handla om kom jag på nu när jag skulle berätta att vi fick en stort genombrott igår och verkligen kan komma igång nu.. Har väl inte velat säga något då vi inte vart säkra och risken funnits att vi vart tvugna att skifta fokus. Men iaf, vi ska utvärda sfi-utbildningen (svenska för invandrare) som integrationsinsats, intervjua kvinnor som går utbildningen, lärare och rektor för att kunna analysera om utbildningen fungerar väl för att invandrare kan integreras i samhället.

Så igår fick vi alltså tag på rektorn som verkar va en skön snubbe, han tyckte det lät väldigt intressant och vill verkligen hjälpa oss att få till detta, så han har förhoppningsvis satt bollen i rullning nu! Idag blir våran uppgift att få ihop en intervjuguide, eller iaf påbörja en eftersom vi inte fick ett skit gjort igår. Mina tankar snurrade bara runt manifestationen och mitt tal. Men nu har jag skrivit upp förslag på frågor, så idag blir vi nog mer effektiva!






För att vara lite negativ så känns denna helgen som kommer så otroligt tråkig.. Första helgen på ganska länge som jag ska jobba både fredag och lördag natt = kan inte umgås med vänner och familj. Ska träffa Madde på lördag en stund innan jobbet. Sen tänkte jag kolla med Monk om hon och barnen vill hjälpa mig hålla mig vaken efter jobbet på söndag morgon tills jag ska ta tåget halv tre.. Annars får jag väl ta mig till familjen som får hjälpa mig..

Nu ska det pluggas!

Helt slut


Önskar att jag hade energi till att berätta om kvällen men det har jag inte riktigt. Kan kort säga att jag är sjukt besviken på mänskligheten rent allmänt. JA det är vinter, JA det är kallt, ÄR det en nyhet? Skitsynd att så många valde att inte komma på grund av snö, KLENT helt ärligt.

Jag är iaf glad att jag va där, många bra tal från b.la. Röda Korsets ungdomsförbund, En reporter från Nerikes Allehanda och lite olika representanter för de politiska partierna.

Vi frös arslet av oss och det va få som orkade vara kvar tills det va slut. Ska bli kul att höra hur det gick för andra grupper i andra städer, om det fanns mer engagemang där eller om vädret var ett så otroligt hinder.

Jag höll iaf ett tal som jag slängde ihop uppe hos tjejerna i eftermiddags, fick spontanändra lite för att jag sen tyckte att jag tagit med lite onödigt och satt det i fel ordning. Så går det när man är stressad och skriver en kladd som man sen inte orkar ändra. Nu låter det som att jag försöker försvara mig för eventuell kritik, så är det inte alls utan jag försöker mest förmedla att jag tyckte jag fick fram det viktiga. Och det va kul! Grymt skönt att det inte kändes jobbigt att tala mitt på torget inför okända människor.
Här är talet för er intresserade:

Den 9 November, natten till den 10 November 1938 började en förintelse som mördade över 6 miljoner judar, denna natt brändes hus ner och butiksfönster krossades. Allt glas från de krossade rutorna la sig som istappar i snön och genom månens sken såg det ut som små kristaller, därav kallas detta av många kristallnatten.


Vi tycker det är otroligt viktigt att uppmärksamma denna del av historien då vi även idag ser mycket rasism i vårat samhälle, inte minst i den politiska arenan på senaste tiden. Vi får inte glömma historien, vi får inte glömma vad rasistiska tankar kan åstadkomma när de mobiliseras och organiserar sig.


Ungdom mot rasism genomförde i våras en enkätundersökning med 675 ungdomar i åldern 12-20 år från hela landet, där de ställde frågor om bland annat skolans likabehandlingsplan, rasism, främlingsfientlighet, dess uttryck i vardagen och om eleven själv eller någon i dennes närhet har blivit utsatt för rasism.


Vid granskningen av alla svar framkom tydligt att man pratar alldeles för lite om rasism i skolan och problemet borde uppmärksammas. Liklabehandlingplaner ska enligt lag finnas på varje skola som ett levande verktyg i det dagliga arbetet för att undvika att människor mobbas, trakasseras eller kränkas på grund av etnisk tillhörighet, kön, religion  Långt över hälften av ungdomarna visste inte vad en likabehandlingplan var, om den fanns på skolan eller vad den handlade om.


Ungdomarna hade även svårt att besvara vad rasism och främlingsfientlighet är, dock uppgav 62 % av respondenterna att de direkt eller indirekt upplever rasism i vardagen. Ungdomarna uppger att de möter rasism på väldigt allmänna platser såsom på bussen, i skolan eller i kön i mataffären. En del av ungdomarna har svarat att rasism finns överallt och att den har olika skepnader.


Rasismen är väldigt närvarande i vårat samhälle idag, bland alla människor oavsett ålder, kön eller etnisk tillhörighet. Vi på Ungdom Mot Rasism anser att detta är ett stort samhälleligt problem som vi som medmänniskor behöver motarbeta!


Tal


Har egentligen inte tid att sitta här, skulle vart hos tjejerna för en halvtimma sen men Fia är sen och jag antar att Sara är lika seg som jag just nu. Vi har vart och delat ut flyers i skolan, denna gången nöjde vi oss inte med bara Långhuset utan körde Prisma- och Forumhuset också! Efter den uppvärmningen så drog vi till gymmet! Kämpigt att träna när man är nyvaken och trött. Men vi kämpade på bra.

Nu ska vi koncentrera oss på c-uppsatsen i några timmar, försöka få tag i respondenterna och börja utforma en intervjuguide.

Sen vid fyra - halv fem ska jag och Sara låna Jennys bil och åka och hämta ljudanläggningen tills ikväll och möta upp de andra på stortorget! Ska bli kul. Är lite nervös över att hålla tal, men när vi kommit fram till vad jag ska säga så känns det nog inte lika jobbigt. Hoppas det blir mkt folk, känns som att det blir lättare att prata om det inte bara är några få som står och stirrar på en..

Känns som att det va något kul jag skulle skriva men det har jag glömt. Nu ska jag ta bort handduken från huvudet och gå upp till tjejerna!

Kalla fötter


Ja denna helgen gick fort! Men det känns som att det borde vara måndag eftersom vi "tog helg" i torsdags. Men den har vart väldigt bra :)
I fredags blev det en lugn morgon med frukost till Greys anatomy och Private practice, så underbara serier. Jag gråter sällan till film eller serier men dessa + OTH är så grymt känslomässiga ibland. Sen hämtade Monk upp mig och vi åkte till Borås för att hämta Jacob hos moster Ulrika. Wilma va så söt och glad hela bilturen :) Vi handlade lite på Maxi innan vi åkte hem till Monk, när jag stod och lagade mat kom barnens farmor och hennes kille en stund. Efter att vi hade ätit kommer jag inte ihåg vad vi gjorde. Vi lekte väl med barnen, tjötade, Niclas kom hem, Monk somnade i soffan vid nio och jag åkte hem vid tio.

På lördagen kom Maria hit vid elva, vi gick till Monk för att jag glömt min plånbok där. Lekte med barnen och åt lunch. Hjälpte Monk installera Word och sen gick jag och Maria till Maxi och sen till mig. Färgade mitt hår och det blev rätt misslyckat. Eller ja, det blev inget alls typ. Utväxten är lite mindre synlig men inte helt. Håret skulle blivit ganska mörkt lila men eftersom mitt hår är så mörkt så funkade det inte. Surtsurt. Men irritationen försvann ganska fort när vi kopplade in ljudsystemet i TV:n istället för datorn. Blev ett helt annat ljud när det nu står mitt i lägenheten :) Sen kom Lisa, vi åt lite, tjötade och sen började vi titta på Saw 6. Blää, de filmerna är så äckliga. Det blev att vi såg 5 och 6, i fel ordning för att vi tog fel på tiden. Sen käkade vi på donken innan jag och Lisa gick till bion och såg den sista Saw-filmen. Inte så äcklig som jag väntade mig. Men nu är jag inspirerad till att ha ett Saw-maraton, det är ju så mycket man inte fattar när man inte riktigt kommer ihåg de första filmerna.

Lisa sov över, vi slappade lite i morse sen släppte hennes föräldrar av mig hos Monk. Busade med barnen, underbara ungar :D Sen hämtade brorsan mig och vi åkte till familjen och åt mat, kalopps :D Så förbannat gott. Sen tog vi det lugnt innan det va dags att åka till ishallen och se A-laget. De vann! Sjukt kul att de vann mot de som ligger tvåa i serien.

Nu sitter jag här med kalla fötter och är för en gångs skull glaad över att ha en väldigt varm lägenhet! Har tinat kött så egentligen borde jag laga mat nu.. Orkar inteee.. Vill bara sitta kvar här under den varma filten..

SD - fel igen


Vi kom precis hem från föreläsningen "SD ha fel, igen". En kille från Expo som heter Alexander Bengtsson som granskat SD och andra högerextrema partier. Han hade mycket bra att säga och la fram det på ett väldigt bra sätt. Blir nog till att läsa mycket av vad han skrivit i framtiden. Va ju faktiskt inne på Expo:s hemsida häromveckan men det fanns så mycket att läsa så jag blev överväldigad, får göra ett nytt försök när jag har tid och motivation.

Men det kanske jag har nu i och för sig. Jag gör alltid samma sak, sätter mig vid datorn och stressar igenom FB och alla bloggar. Usch vad skadad och beroende jag är av datorn och internet känner jag ibland. Men jag förstår inte stressen.. FB stressar jag igenom för att det är 90% tråkig skit som skrivs, de stunder jag stannar där länge är om folk lagt upp bilder eller om det är något UMR-relaterat, det är ju kul! Men sen stressar jag igenom bloggar, VARFÖR stressar jag när jag inte har någon anledning att göra det? Klockan är nio på kvällen och jag har inget annat att göra. Jo det har jag, men inget som absolutabsolut måste göras nu. Jag hade kunnat läsa i lugn och ro. Det är väl kanske för att jag är van vid att behöva stressa så mycket under dagarna för att hinna allt. Sen inser jag inte att jag lyckats med det jag ska hinna och faktiskt kan slappna av och ta det lugnt.  Maybe.

Lite stolt över mig själv idag också! Bara lite eftersom jag ringde Maria och försäkrade mig igen om hur sladden såg ut som jag skulle köpa, men det viktiga är att jag inte ringde henne när jag var i affären! Hade telefonen i handen men tittade runt och insåg att det faktiskt var den jag hade i handen som jag skulle köpa. Sen va jag ju tvungen att fråga killen som stod i informationsdisken, men ändå! Det är ju surt att betala heela 38 kronor och så är det fel, lika bra att fråga. Haha.

Nu ska jag väl ta tillfället i akt och läsa lite på expo eller något annat vettigt.

Rullar på..


Det är så skönt när dagarna rullar på, men man vill inte att det ska gå föör fort. Men nu längtar jag till fredag så denna veckan får det gärna bli helg!

Men innan det är helg ska det pluggas mer, uppsatsen + föreläsning.
Ikväll ska vi på föreläsning på stadsbiblioteket som inte har med skolan att göra, den handlar Sverigedemokraterna, "SD har fel, igen" heter den. Ska bli intressant. Innan det ska vi ut på stan och informera om nästa veckas manifestation. Känns som att jag babblar som den hela tiden. Men hela livet handlar om den och uppsatsen just nu känns det som. Ska bli kul!

Idag fick vi veta att Sara och Jocke också får åka med till utbildningshelgen i sthlm :D Ska bli så kuuul! Taggad till tusen.

Vad ska jag äta till lunch idag då? Känner mig inte sugen på något alls.. Kanske lite soppa?

Handla


Har pluggat några timmar med Sara och Fia, det går lite segt men det går framåt.. Vi hämtade ut våra tentor när vi va i skolan och kopierade och satte upp info om manifestationen, alltid kul att läsa kommentarerna!

Strax ska vi iväg och handla. Ska bli skönt att få det gjort så man slipper tänka på det och slipper handla varje gång man ska laga mat för att man inte har allt.

Ikväll blir det träning. Är inte piggare idag än jag va igår och efter handlingen kommer jag väl vara ännu tröttare men jag skaskaska komma igång med träningen igen.

Pluggdag


Hade tänkt träna idag men kroppen är inte riktigt med :( Så det blev mycket mycket plugg istället. Nu är vi på god väg med uppsatsen och det känns så skönt! Har hört så många skräckhistorier om folk som länge funderat på vad de ska skriva om och blivit försenade, fått panik och inte blivit klara. Men det är ju en litenliten del av alla som skriver uppsats som inte lyckas. Vi ska inte ropa hej än, vi är fortfarande i planeringsfasen och har inte ens hört av oss till de vi vill intervjua än och bygga studien på.. Om inte det går så står vi ju i skiten rent ut sagt. Men så blir det nog inte, det löser sig!!

Så otroligt skönt att jag klarade hemtentan! Det är inte kul för de som får göra omtenta mitt i uppsatsskrivandet nu..

En anna rolig sak idag är att jag för första gången lyckades exprimentera med matlagningen och lyckades göra en skitgod sås från grunden!! Måste få skryta lite. Vet inte varför jag inte vågat testa innan, antagligen för att jag alltid är så hungrig när jag lagar mat och inte vill riskera att det blir äckligt, men idag va jag så otroligt osugen på "brunsås"-smaken som blir av pulverpåsarna man köper.

Förövrigt är det väldigt skönt att aptiten börjar bli som vanligt så jag slipper magkramper och attacker som det blev ganska mkt av när jag va sjuk. Ska försöka bli lika duktig igen som jag va innan jag blev sjuk. Dock är jag grymt kass på att ta medicinen, vill så gärna klara mig utan och inte vara bunden vid den. Att alltid hålla koll på den så att den kommer med och komma ihåg att ta den är frustrerande och påminner mig om svårigheterna. Den bästa lösningen är väl att ha 2 burkar, en på varje ställe, men det kostar ju samtidigt dubbelt så mycket..

Denna veckan verkar vara full. Mycket plugg med uppsatsen, föreläsning, spridning av info inför kristallnatten och manifestationen, träning, handla, måste göra matlådor.
Ser fram emot helgen, ska på bio med Lisa. Men det är läskigt. Vi ska se Saw 3D. Har sett 1-4 men inte vågat se 5 och 6. Så vi ska ha ett litet maraton på lördag och se 4, 5 och 6 innan vi ser 7 på bio. Kommer ju vara grymt läskigt. Men vi fixar det. Kommer nog tvinga Lisa att sova hos mig sen eller ta taxi hem till mamma. På senaste tiden har man diskuterar så mkt om sjuka människor sen alla våldtäkter och skit så jag tänker redan mycket på allt sånt, så fort man går förbi en buske tänker jag på hur mkt som kan hända om det står någon där bakom. olikt mig att vara så rädd, är väl egentligen inte rädd men är väl medveten om vad jag kan utsättas för. Jaja, det blir nog bra.

Nu ska jag äta kvällsmat, har hamnat i en apelsinmarmelad-fas, mums!

Nice!


Jag fick VG på hemtentan om samhällsarbete och social mobilisering :D Nu är jag glaaaad.
Har totalt glömt av den eftersom det har varit så mycket annat men när vi satt och kollade efter lite grejer kom min hemtenta upp och då kom vi på att vi ska få tillbaka den idag. Sjukt kul. Kommer knappt ihåg vad jag skrev, får kolla det ikväll när jag har mer tid. Woho!

Nu är det lunch, sen till bibblan och hämta böcker till tolkningsramen.




Dags att nana!


Befinner mig nu i Örebro igen efter en underbar helg :) Lyckats träffa många och haft en riktigt bra helg! Rett ut saker som fått mig att må skit och gjort allt jobbigt de senaste veckorna så nu känns livet väldigt bra igen :) Att träffa barnen ger så mycket glädje!

Nu har jag och Jocke suttit och tjötat i 1,5 timma om allt från klädstil, kärlek och romantik och uppfostran. Blir helt slut i huvudet så nu ska det bli skönt att sova!!

RSS 2.0